Belarus

Republiken Belarus // Vitryssland
Рэспубліка Беларусь, Respublika Biełaruś(be)
Республика Беларусь, Respublika Belarus(ru)
Flagga Vapen
Valspråkinget
Nationalsång: Мы, беларусы (Vi, belarusier)
läge
Belarus i grönt.
Huvudstad
(även största stad)
Minsk
Officiellt språk Belarusiska
Ryska
Statsskick Republik
 -  President Aleksandr Lukasjenko
 -  Premiärminister Raman Haloŭtjanka
Självständighet Från Sovjetunionen 
 -  Deklarerad 27 juli 1990 
 -  Erkänd 24 augusti 1991 
Area
 -  Totalt 207 600 km²[1] (83:e)
 -  Vatten (%) 2,26 %
Demografi
 -  2018 års uppskattning 9 492 000[3] (94:e)
 -  2009a års folkräkning 9 503 800[2] 
 -  Befolkningstäthet 45,7 inv./km² (135:a)
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt 201,74 miljarder USD[4] (73:e)
 -  Per capita 21 686 USD[4] (71:a)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 59,4 miljarder USD[4] (89:e)
 -  Per capita 6 384 USD[4] (99:e)
HDI (2021) 0,808[5] (60:e)
Valuta belarusisk rubel (BYN)
Tidszon UTC+3
Topografi
 -  Högsta punkt Gora Dzerzjinskaja, 346 m ö.h.
 -  Största sjö Naratj, 79,6 km²
 -  Längsta flod Dnepr
Nationaldag 3 juli
Nationalitetsmärke BY
Landskod BY, BLR, 112
Toppdomän .by,.бел
Landsnummer 375
a) Den senaste folkräkningen hölls från den 10 till 24 oktober 2009.

Belarus ([bɛlaˈrʉːs]),[6][7][8] traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, belarusiska: Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, ryska: Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Belarus huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska SSR och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker.

Belarus är en övervägande flack inlandsstat med moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består av skog och hedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna är korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, med mjölkproduktion och svinuppfödning.

Belarus präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus som Europas minst demokratiska land enligt den amerikanska organisationen Freedom House.[9] Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigt subventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.

  1. ^ ”Belarus” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 12 januari 2017. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151015203520/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bo.html. Läst 3 maj 2017. 
  2. ^ ”Main Demographic and Social Characteristics of Population of the Republic of Belarus / Population size” (på engelska). Population census 2009. National Statistical Committee of the Republic of Belarus. Arkiverad från originalet den 1 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170501102745/http://www.belstat.gov.by/en/perepis-naseleniya/perepis-naseleniya-2009-goda/main-demographic-and-social-characteristics-of-population-of-the-republic-of-belarus/population-size/. Läst 3 maj 2017. 
  3. ^ ”Size and natural increase of population” (på engelska). National Statistical Committee of the Republic of Belarus. Arkiverad från originalet den 3 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180703163705/http://www.belstat.gov.by/en/ofitsialnaya-statistika/social-sector/demografiya_2/osnovnye-pokazateli-za-period-s-__-po-____gody_3/size-and-natural-increase-of-population_2/. Läst 4 april 2018. 
  4. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  5. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  6. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet DN 2015-11-24
  7. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet regeringen 2019
  8. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet ne.se belarus
  9. ^ ”Global Freedom Status” (på engelska). Freedom House. https://freedomhouse.org/explore-the-map?type=fiw&year=2020. Läst 17 augusti 2020. 

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne