Islamiska staten

Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-03) Motivering: Artikeln innehåller en hel del överspelad info som om den fortfarande var aktuell. En stor del av de redigeringar som har gjorts sedan 2017 avser IS.medlemmar i andra regioner än det som behärskades av "Islamiska staten" Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Islamiska staten الدولة الإسلامية ad-Dawlah al-Islāmiyah
Flagga
Valspråk: باقية وتتمدد Bāqiyah wa-Tatamaddad "Förblir och expanderar"[1]
Nationalsång: أمتي قد لاح فجر Ummatī, qad lāḥa fajrun "Mitt land, en gryning uppenbaras"[2]
Huvudstad		* Baqubah, Irak (2006–2013) Raqqa, Syrien (2013–2017) Mayadin, Syrien (2017) [3] Husaybah, Irak (2017)[4]
Statsskick		Rebellgrupp som kontrollerade landsdelar i:  Syrien  Irak  Libyen  Nigeria  Jemen  Egypten  Somalia  Afghanistan  Filippinerna  Libanon
-	Ledare	Nuvarande ledare (kalif) Abu Hafs al-Hashimi al-Qurashi Före detta kalifer Abu Bakr al-Baghdadi  † Abū Ibrāhīm al-Hāshimi al-Qurashi  † Abu al-Hasan al-Hashimi al-Qurashi  † Abu al-Hussein al-Husseini al-Qurashi  †

Islamiska staten, förkortat IS, tidigare ISIL (arabiska: الدولة الإسلامية, al-Dawla al-Islamiyya) är en väpnad salafistisk terroristorganisation och tidigare en icke-erkänd statsbildning som mellan 2014 och 2019 verkade inom främst Iraks och Syriens territorier. Statsbildningen och folkgruppen bakom denna gick tidigare under skiftande namn, men sedan juni 2014 har endast Islamiska staten använts. Den utropade då ett världsomfattande kalifat med anspråk på religiös och politisk makt över alla muslimer.

Hösten 2014 beräknade CIA att Islamiska staten hade 31 000 stridande i Irak och Syrien.^[5] Under de följande åren nedkämpades denna styrka gradvis och var helt övervunnen i början av 2019. Sedan 2015 finns en afghansk gren, kallad IS-Khorasan.

Islamiska staten representerar en extrem salafistjihadistisk och wahhabistisk tolkning av sunni-islam.^[6] Den betecknar anhängare av andra religioner och andra riktningar inom islam som otrogna eller avfällingar och rättfärdigar användningen av våld mot dessa. Detta var motivet till IS-styrkornas folkmord, brott mot mänskligheten,^[7] attacker på civila, tortyr, avrättningar av män och bortrövanden, massvåldtäkter och avrättningar av kvinnor. FN:s barnrättskommitté har fördömt deras systematiska torterande och dödande av barn.^[8] Bland de etniska och religiösa grupper som utsatts för övergrepp finns assyrier/syrianer, druser, kristna, kurder, mandeer, shabaker, shiamuslimer, turkmener och yazidier. Exempelvis förslavades yazidiska kvinnor och barn för att sälja som sexslavar. Även traditionella sunnimuslimer, inklusive utövare av sufism, som motsatt sig IS härjningar har drabbats av vedergällningsattacker.^[9] I Irak märker ISIL dörrar till kristnas bostäder med ett 'N' (för 'nasarin', en lokal term för kristna) och förseglar dörrarna, samt hotar med avrättning om personerna inte omvänder sig och betalar skatt till ISIL.^[10][11]

Islamiska statens snabba tillväxt anses vara en följd av dess tidigare ledare, Abu Bakr al-Baghdadi, av misstänkt finansiering från Saudiarabien samt välbärgade donatorer från diverse Gulfstater,^[12] framgångsrik rekrytering på sociala medier (även från Västeuropa och USA) samt av samarbete med andra sunnitiska grupper under syriska inbördeskriget. Ekonomisk och politisk diskriminering mot sunnimuslimer i Irak, där sunniter tidigare utgjorde en dominerande minoritet, före invasionen 2003), och i Syrien (där sunniter utgör en stor majoritet) och dessa länders shiitiskt dominerade regeringar har också bidragit till gruppens stöd.