Klaudios Ptolemaios | |
Född | Κλαύδιος Πτολεμαῖος Ptolemais Hermiou[1] |
---|---|
Död | Alexandria[2] |
Medborgare i | Romerska riket |
Sysselsättning | Matematiker[3], filosof, musikvetare, epigrammatiker, musikteoretiker, astronom[3], astrolog, geograf[3], författare[4] |
Arbetsgivare | Biblioteket i Alexandria |
Noterbara verk | Almagest, Geographica och Ptolemaios sats |
Redigera Wikidata |
Klaudios Ptolemaios (grekiska Κλαύδιος Πτολεμαῖος, på latin Claudius Ptolemaeus), född omkring 90, död omkring 170,[5] var en grekisk astronom, geograf och matematiker verksam i Egypten. Han sammanfattade och utvidgade det antika astronomiska kunnandet och hans viktigaste verk Almagest överträffades först under senrenässansen.
Nedslagskratrarna Ptolemaeus på månen och nedslagskratern Ptolemaeus på planeten Mars och asteroiden 4001 Ptolemaeus är uppkallad efter honom.[6][7][8]
Ptolemaios vistades i Alexandria, där han åren 126–141 utförde åtskilliga astronomiska observationer. Han är den kändaste och kanske även den mest betydande av antikens astronomer. I alla händelser intar han i astronomins historia en av de mest framstående platserna på grund av det inflytande han utövat dels som överbringare till eftervärlden av de genom grekerna vunna resultaten, dels genom det av honom utvecklade och efter honom uppkallade ptolemaiska världssystemet. I vad mån originalitet bör tillerkännas Ptolemaios, kan inte med visshet avgöras, då de föregående grekiska astronomernas och särskilt Hipparchos skrifter väsentligen gått förlorade. Att Ptolemaios på flera punkter dragit nytta av Hipparchos arbeten är obestridligt, men å andra sidan är det säkerligen oriktigt att han enbart sammanställt andras skrifter.[9]