Kriget mot Islamiska staten

Kriget mot Islamiska staten
Del av syriska inbördeskriget och irakiska inbördeskriget

Islamiska staten (i grått) efter erövringarna av Palmyra och Ramadi, maj 2015.
Ägde rum 7 augusti 2014–23 mars 2019 (sista IS-fästet faller)

Pågående gerillakrig (2024)

Plats Syrien och Irak med återverkningar i närliggande länder
Syfte Krossa Islamiska staten
Resultat Islamiska staten förlorar alla sina besittningar i Irak och Syrien men fortsätter med gerillakrigföring och terrorverksamhet i bl.a. Libanon, Sinaihalvön, Västafrika, Maghreb, Sahel, Jemen, Afghanistan, Somalia
Stridande
IS bekämpades av flera sins emellan antagonistiska grupperingar:
Lokala stridskrafter med USA-lett flygunderstöd
Irak Irak
Rojava (SDF)
Irakiska Kurdistan
USA USA
Frankrike Frankrike
Storbritannien Storbritannien
Med flera

Syriska regeringen med allierade
Syrien Syriska arabrepubliken
Ryssland Ryssland
Iran Iran

Turkiets insatser
Turkiet Turkiet gjorde vissa insatser mot IS men bekämpade framför allt SDF.
Islamiska staten Islamiska staten

Kriget mot Islamiska staten syftar på de många militära insatser som påbörjades efter att Islamiska staten (även kallat IS, ISIS och Daesh) gjort stora landvinningar i Syrien och Irak, där de sommaren 2014 utropade ett kalifat.[1] Under sina erövringar begick Islamiska staten mycket grova folkrättsbrott, däribland förföljelser av minoriteter, massvåldtäkter, och folkmord. Övergreppen fick stor uppmärksamhet i omvärlden.

Islamiska staten lade snabbt under sig ett stort område efter att Iraks näst största stad Mosul fallit i islamisternas händer sommaren 2014 och IS där kommit över stora mängder krigsmateriel.[2][3] I Syrien blev kampen mot IS en del av det syriska inbördeskriget med dess komplicerade och skiftande allianser. Som mest kontrollerade IS en tredjedel av Syrien och 40 procent av Irak. Raqqa i norra Syrien gjordes till kalifatets huvudstad. Kalifatet bekämpades på marken av stora styrkor från den irakiska armén, miliser från Irakiska Kurdistan och SDF, Syriska demokratiska styrkorna, som var en allians av militära grupper med bas i Rojava i norra Syrien. Dessa marktrupper fick stort luftunderstöd och annat stöd genom en USA-ledd militär insats som inkluderade 86 länder, varav inte alla bidrog militärt.[4][5] Även den syriska Assad-regeringens trupper bekämpade IS, med stöd av Ryssland.[6] Turkiet gjorde i norra Syrien krigsinsatser som riktade sig både mot IS och det kurdiska självstyret i området.[7]

År 2015 trycktes Islamiska staten tillbaka på allvar, och började då begå flera dödliga terrordåd i Europa.[8] 2017 förlorade kalifatet flera viktiga städer, däribland Raqqah och Mosul, varpå det kollapsade.[9] Två år senare förlorade man sitt sista fäste i Irak och Syrien då Baghuz föll.[10] Efter att ha förlorat sitt territorium har Islamiska staten främst ägnat sig åt gerillakrigföring och terrorism.[11]

Parallellt med striderna i Syrien och Irak etablerade Islamiska staten sig i flera andra delar av världen, däribland i Västafrika, Nordafrika, och Jemen.

  1. ^ ”ISIS declares creation of Mideast caliphate across Iraq and Syria - CBS News” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. 29 juni 2014. https://www.cbsnews.com/news/isis-declares-creation-of-mideast-caliphate/. Läst 5 mars 2024. 
  2. ^ James Bell. ”In countries near Syria, widespread fear about the spread of violence, extremists” (på amerikansk engelska). Pew Research Center. https://www.pewresearch.org/short-reads/2014/06/16/in-countries-near-syria-widespread-fear-about-the-spread-of-violence-extremists/. Läst 5 mars 2024. 
  3. ^ 1615 L. St NW (10 september 2014). ”Growing Concern about Rise of Islamic Extremism at Home and Abroad” (på amerikansk engelska). Pew Research Center - U.S. Politics & Policy. https://www.pewresearch.org/politics/2014/09/10/growing-concern-about-rise-of-islamic-extremism-at-home-and-abroad/. Läst 5 mars 2024. 
  4. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet :5
  5. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet :21
  6. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet :7
  7. ^ Euan McKirdy,Jason Hanna,Isil Sariyuce (24 augusti 2016). ”Turkey sends tanks into Syria to battle ISIS” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2016/08/24/middleeast/turkish-troops-isis-syria-operation/index.html. Läst 6 mars 2024. 
  8. ^ Hall, Gunilla von (26 mars 2016). ”IS kraftigt försvagade – ökad risk för terror”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/VEMp/is-kraftigt-forsvagade-okad-risk-for-terror. Läst 5 mars 2024. 
  9. ^ ”'Islamic State': Raqqa's loss seals rapid rise and fall”. BBC. 17 oktober 2017. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-35695648. Läst 5 mars 2024. 
  10. ^ Sommarström, Johan-Mathias (23 mars 2019). ”Sista IS-fästet i Syrien har fallit”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7182789. Läst 5 mars 2024. 
  11. ^ Baghdad, Raja Abdulrahim in Beirut and Isabel Coles in. ”Islamic State Returns to Guerrilla Warfare in Iraq and Syria” (på amerikansk engelska). WSJ. https://www.wsj.com/articles/islamic-state-returns-to-guerrilla-warfare-in-iraq-and-syria-1514889000. Läst 5 mars 2024. 

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne