Back Куба Abkhazian Kuba ACE Kuba Afrikaans Kuba ALS ኩባ Amharic Cuba AMI Cuba AN Cūba ANG क्यूबा ANP كوبا Arabic

Kuba

För platser i Azerbajdzjan, se Quba. För kungariket i Demokratiska republiken Kongo i Centralafrika, se Kungariket Kuba. För andra betydelser, se Cuba.

Republiken Kuba
República de Cuba
Statsvapen
Valspråk: Patria o Muerte
(spanska för "Fosterland eller död")
Nationalsång: La Bayamesa
läge
Huvudstad
(även största stad) 		Havanna
Officiellt språk spanska
Statsskick Socialistisk republik[1][2]
 -  President Miguel Díaz-Canel
 -  Förste vicepresident Salvador Valdés Mesa
Självständighet från Spanien 
 -  Deklarerad 10 oktober 1868 
 -  Erkänd 20 maj 1902 (från USA) 
Yta
 -  Totalt 110 860 km²[3] (106:e)
 -  Vatten (%) 0,9 %
Demografi
 -  2016 års uppskattning 11 239 224[4] (78:e)
 -  Befolkningstäthet 101 inv./km² (75:a)
BNP (PPP) 2012 års beräkning
 -  Totalt $121 000 miljoner[5] (68)
 -  Per capita $10 200[5] 
HDI (2021) ▼ 0,764[6] (83:e)
Valuta Kubansk peso (CUP)
Tidszon UTC -5
Topografi
 -  Högsta punkt Pico Real del Turquino, 1 974 m ö.h.
 -  Största sjö Zaza Reservoir, 113,5 km²
 -  Längsta flod Rio Cauto, 330 km
Kör på Höger
Nationaldag 26 juli (anfallet mot Moncadakasernen 1953, José Martis födelsedag)[7]
Nationalitetsmärke C
Landskod CU, CUB, 192
Toppdomän .cu
Landsnummer 53

Kuba, officiellt Republiken Kuba (spanska: República de Cuba), är en östat i Karibien. Staten Kuba består av huvudön Kuba, Isla de la Juventud och flera arkipelager. Havanna är huvudstad i Kuba och dess största stad. Den näst största staden är Santiago de Cuba.[8] Norr om Kuba ligger USA (150 km bort), Bahamas och Turks- och Caicosöarna ligger i nordost, Mexiko ligger i väst (210 km bort), Caymanöarna och Jamaica ligger i syd, samt Haiti och Dominikanska republiken i sydost.

Ön Kuba beboddes av många mesoamerikanska stammar före landstigningen av upptäcktsresanden Christofer Columbus år 1492, som gjorde anspråk på den för Kungariket Spanien. Kuba förblev en spansk koloni till det spansk-amerikanska kriget 1898, varefter den kort administrerades av USA, innan man 1902 fick nominell självständighet. Den bräckliga republiken uthärdade en allt mer radikal politik och sociala konflikter, och trots insatser för att stärka sitt demokratiska system, hamnade Kuba i en diktatur under presidenten Fulgencio Batista 1952. Växande oro och instabilitet ledde till Batistas avhysning i januari 1959 av 26 juli-rörelsen, som sedan etablerade en socialistisk regering under ledning av Fidel Castro. Sedan 1965 har landet styrts som en enpartistat av kommunistpartiet, och 1976 års författning utformades efter sovjetisk förebild.[9]

Kuba är den största ön i Karibien, och med över 11 miljoner invånare, är den näst folkrikaste efter Hispaniola, om än med en mycket lägre befolkningstäthet än de flesta länder i regionen. Kuba är ett multietniskt land. Dess folk, kultur och seder kommer från olika ursprung, däribland Taíno- och Ciboney-folken, den långa perioden av spansk kolonialism, införandet av afrikanska slavar, en nära relation till Sovjetunionen under det kalla kriget, och närheten till USA.

Kuba rankas relativt högt i statistiken för hälsa och utbildning, med ett Human Development Index på 0,764 år 2021.[6] Enligt uppgifter landet lägger fram för FN, var Kuba den enda nationen i världen år 2006 som uppfyllde Världsnaturfondens definition av hållbar utveckling, med ett ekologiskt fotavtryck som är mindre än 1,8 hektar per invånare, 1,5 hektar, och ett Human Development Index på över 0,855.[10][11]

  1. ^ url|http://www.havana-guide.com/cuba-government.html Arkiverad 21 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [1] En utförligare förklaring av statsskicket ges i konstitutionens första kapital, paragraf 1 som säger att ”Cuba es un Estado socialista de trabajadores, independiente y soberano, organizado con todos y para el bien de todos, como república unitaria y democrática, ...”, dvs ”Kuba är en socialistisk stat av arbetare, suverän och oberoende, ...”
  3. ^ ”Cuba” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 14 november 2017. Arkiverad från originalet den 10 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160210152814/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/cu.html. Läst 28 november 2017. 
  4. ^ (på spanska) ( PDF) Anuario Demográfico de Cuba 2016. Oficina Nacional de Estadísticas e Información - República de Cuba. sid. 14. http://www.one.cu/publicaciones/cepde/anuario_2016/anuario_demografico_2016.pdf. Läst 28 november 2017  Arkiverad 20 november 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160210152814/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/cu.html. Läst 10 maj 2013. 
  6. ^ [a b] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284–287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  7. ^ Nationalencyklopedin, band 4, artikeln Cuba, sidan 283, Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs 1990.
  8. ^ ”Cuba profile: Facts” (på engelska). BBC News. http://www.bbc.co.uk/news/world-latin-america-19583446. Läst 26 mars 2013. 
  9. ^ ”Utrikespolitiska institutet – Landguiden”. Arkiverad från originalet den 14 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170214191312/http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Kuba/Politiskt-System. Läst 26 november 2016. 
  10. ^ ”Living Planet Report 2006” (på engelska). World Wide Fund for Nature, Zoological Society of London, Global Footprint Network. 24 oktober 2006. sid. 19. http://assets.panda.org/downloads/living_planet_report.pdf. Läst 18 augusti 2012. 
  11. ^ ”World failing on sustainable development” (på engelska). Science.org.au. 3 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 9 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140209164418/http://www.science.org.au/nova/newscientist/107ns_004.htm. Läst 23 april 2014. 
From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne