Kurdistan

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Kurdistan
Oklart avgränsat område i staterna Turkiet, Iran, Irak och Syrien
Ej officiellt erkänt med undantag för den del som är en autonom republik i norra Irak
Flagga
Folkmängd	35 000 000 (2016)(upp till 35 miljoner kurder)[1]
Grundad	Det har funnits två kurdiska stater under 1900-talet, Araratrepubliken 1927 - 1930 och Mahabadrepubliken som bestod under några månader 1946 med sovjetiskt stöd.
Tidszon	Varierar beroende på land (UTC +2/+3:30)
Geonames	126585
Området med kurdisk befolkning.

Kurdistan ("kurdernas land", ändelsen -istan härstammar från medelpersiskans platssuffix -stān)^[2] är ett statsövergripande område i sydvästra Asien. Hela området (med omstridd utbredning) består av områden i norra Irak (som har ett långtgående självbestämmande), sydöstra Turkiet, nordvästra Iran, nordöstra Syrien och sydvästra Armenien. Området bebos till överväldigande del av en kurdisk befolkning^[3] som talar kurdiska.

Kurdistans fyra delar kallas på kurdiska för Bakur (norr, Turkiet), Bashur (söder, Irak), Rojhalat (öster, Iran) och Rojava (väster, Syrien). Trots kurdernas mångåriga kamp för en egen nation har Kurdistan aldrig erkänts som en suverän stat.^[3] Vissa kurdiska organisationer, som etniskt företräder den största folkgruppen i respektive område, har under många år fört en kamp med politiska och/eller militära medel för att få utökade rättigheter inom respektive stat, vinna kurdisk autonomi eller för att skapa en kurdisk stat.^[4][5] Kurdistan är ingen nationalstat, är inte erkänt och har inga landgränser, förutom i den södra delen. Kurderna kan däremot i viss mån kallas en nation, eftersom de har ett språk samt en gemensam historia och kultur.

Bland andra etniska grupper i området, med vissa anspråk på autonomi eller självständighet, finns assyrier, azerer, och turkmener. Dessa gruppers intressen befinner sig i många fall i olöslig territoriell konflikt. Turkiet har ofta med hårda metoder bekämpat alla försök till kurdisk självständighet också genom ett konstitutionellt förbud mot att använda det kurdiska språket. Det finns ett starkt motstånd inom Iran, Irak, Turkiet och Syrien mot att tillerkänna kurderna de fri- och rättigheter som de kräver. Flera kurdiska journalister, författare och verksamma politiker har gripits av bland andra irakisk, iransk, syrisk och turkisk polis och därefter fängslats, torterats och avrättats.

I vissa kurdiska städer kan urbana bosättningar dateras tillbaka till förhistorisk tid, särskilt Piranshahr^[6][7] med 8000 års urban bosättning och Erbil med 6000 års bosättning.^[8]