Lewi Pethrus

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2015-06) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Lewi Pethrus
Lewi Pethrus 1937.
Född	Petrus Lewi Johansson 11 mars 1884[1][2][3] Vargön, Sverige
Död	4 september 1974[1][2][3] (90 år) Stockholm
Begravd	Solna kyrkogård[4]
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Betelseminariet, 1906
Sysselsättning	Kyrklig ämbetsman, psalmförfattare, pastor
Befattning
Pastor, Lidköpings baptistförsamling (1906–1910) Pastor, Filadelfiaförsamlingen, Stockholm (1911–1958) Chefredaktör, Dagen (1945–1946) Redaktör, Dagen (1947–1951) Chefredaktör, Dagen (1958–1970) Chefredaktör, Dagen (1970–1974)
Arbetsgivare	Wargöns AB (1897–1899)
Noterbara verk	Kristdemokraterna
Politiskt parti
Kristdemokraterna
Barn	Liljen Pethrus Knut Pethrus
Utmärkelser
Kungliga Vasaorden
Redigera Wikidata

Lewi Pethrus, ursprungligen Petrus Lewi Johansson, född 11 mars 1884 i Vargön i Västra Tunhems församling i Älvsborgs län (i nuvarande Västra Götalands län), död 4 september 1974 i Stockholm, var en svensk förgrundsgestalt och ledare inom Pingströrelsen. Han kom i kontakt med pingstväckelsen genom ett möte i Oslo 1907 med Thomas Ball Barratt (vilken hade haft indirekt kontakt med pingstväckelsen i Azusa Street) och förde med sig den till sin dåvarande församling i Lidköping. Han blev sedan pastor och föreståndare för Filadelfiaförsamlingen i Stockholm (7:e baptistförsamlingen) från 9 januari 1911 till 7 september 1958. Han tog initiativ till bildandet av partiet Kristen Demokratisk Samling (KDS) och startandet av dagstidningen Dagen. Lewi Pethrus är begravd på Solna kyrkogård.

Pethrus författade böcker och sånger med religiöst tema. Hans psalmer är publicerade i pingströrelsens egen psalmbok Segertoner. Segertoner (1930) utgavs under hans redaktörskap och ett 20-tal av hans egna psalmer finns med i den första utgåvan. Hans mest kända psalm Löftena kunna ej svika är spridd över stora delar i världen och den finns också med i den svenska psalmboken och numera även i Katolska kyrkan i Sveriges psalmbok.