Makt

En "makt" kan även syfta på en suverän stat.
Angela Merkel och George W. Bush, två personer som hade verkställande makt som regeringschefer i sina länder.
Det finns känslomässiga störningar som påverkar dem som utövar makt i någon av dess former, bland vilka hybris syndrom, storhetskänsla, hamartia eller narcissism sticker ut.

Makt är ett sociologiskt, teologiskt, organisationsteoriskt och filosofiskt begrepp som beskriver förmågan att driva igenom sin vilja, det vill säga tillgången till maktresurser, eller handlingen att driva igenom sin vilja, det vill säga maktutövning. Detta kan ske trots motstånd eller utan motstånd.[1]

Maktbegreppet är värdeladdat eftersom det berör frivillighet respektive tvång i människors handlande. Inom nationalekonomin utgår man huvudsakligen från att mänskligt handlande bygger på fri vilja medan man inom sociologi och statsvetenskap ägnat maktbegreppet stort intresse.[1]

I politisk ideologi utgår liberalism från individens fria vilja, medan socialismens och feminismens idéer präglats av maktordningar mellan olika grupper. Maktutövning och ojämlik tillgång till maktresurser kan förenklat ses som en motsats till frihet, men maktutövning och maktresurser kan i andra sammanhang vara nödvändiga för att kunna uppnå eller skydda frihet.

Pengar, eller närmare bestämt ekonomiska resurser, anses ofta ge makt, men även om pengar kan ge makt så betyder tillgång till pengar inte automatiskt att man har makt.[2]


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne