Medborgarskap

Medborgarskap är ett uttryck med rötter i den franska revolutionens idéer. Som medborgare avses i modernt språk en person som har fulla politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en stat. Rätten till medborgarskap baseras vanligen på en av två principer:

  • Jus sanguinis, "blodets princip": en person får sitt medborgarskap enligt sina föräldrars medborgarskap
  • Jus soli, "jordens princip": en person får sitt medborgarskap beroende på födelseort. Detta är vanligt i klassiska immigrantnationer, till exempel USA.

Förvärvat medborgarskap: en person som har flyttat till en stats territorium och bor där permanent kan få medborgarskap efter ansökan till myndigheterna om personen uppfyller uppställda krav. Detta kan förvärvas antingen istället för tidigare medborgarskap (som då måste sägas upp) eller som komplement till tidigare medborgarskap om de berörda staterna tillåter dubbelt medborgarskap, se nedan.

Nationalitet avser idag en persons medborgarskap i en stat, ett land[1][2] eller i en utropad nation som ännu inte har politisk kontroll över en egen nationalstat.[3] Historiskt har nationalitet även avsett identitet, fosterlandskänsla och härkomst i en grupp som känner sig som en nation,[4] och är än idag ofta sammankopplat med etnisk tillhörighet.[5]


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne