Nordirland

Northern Ireland (engelska)
Tuaisceart Éireann (iriska)
Norlin Airlann (ulsterskotska)
Northern Ireland (engelska); Tuaisceart Éireann (iriska); Norlin Airlann (ulsterskotska)
	Flagga
	Valspråk: Dieu et mon droit; (franska för Gud och min rätt)
	Nationalsång: Londonderry Air (de facto); God Save the King;
	läge
Huvudstad; (även största stad)	Belfast
Officiella språk	Engelska, iriska, ulsterskotska
Statsskick	Riksdel i konstitutionell monarki
Area
Befolkning
Valuta	Brittiskt pund (GBP)
Tidszon	UTC
Nationalitetsmärke	GB
Toppdomän	.uk
Landsnummer	44

Nordirland (engelska: Northern Ireland, iriska: Tuaisceart Éireann, ulsterskotska: Norlin Airlann eller Norlin Airlan), är en riksdel av Storbritannien i den nordöstra delen av ön Irland. Det beskrivs omväxlande som ett land, en provins eller region i Storbritannien.^[2]^[3]^[4] Nordirland gränsar till Republiken Irland i söder och väster. 2022 var dess befolkning 1 910 543 invånare,^[1] vilket utgör cirka 30 % av öns totala befolkning och cirka 3 % av befolkningen i Storbritannien. Sedan undertecknandet av långfredagsavtalet 1998 är Nordirland i stort sett självstyrande. Enligt avtalet samarbetar Nordirland med resten av Irland – från vilken det delades 1921 – på vissa politikområden, medan andra områden är reserverade för Storbritanniens regering, även om Irland "kan framföra synpunkter och förslag".^[5]

Nordirland var under många år platsen för en våldsam och bitter konflikt mellan folkgrupper – The Troubles – som orsakades av splittring mellan nationalister, som ser sig som irländare och är övervägande romersk-katolska, och unionister, som ser sig som britter och är övervägande protestantiska. Dessutom beskriver sig människor från båda sidor av samhället sig själva som nordirländare.^[6] Unionisterna vill att Nordirland kvarstår som en del av Storbritannien,^[7] medan nationalisterna vill ha en återförening med resten av Irland, oberoende av brittiskt styre.^[8]^[9]^[10]^[11] Sedan 1998 har de flesta av de paramilitära grupperna inblandade i oroligheterna upphört med sina väpnade kampanjer.

Nordirland har traditionellt varit den mest industrialiserade regionen av ön. Efter att ha minskat som en följd av politisk och social oro i den andra halvan av 1900-talet har industrialiseringen vuxit kraftigt sedan 1990-talet. Detta beror dels på en "fredsutdelning", dels på bandet och den ökade handeln med Republiken Irland.

Framstående konstnärer och idrottare från Nordirland inkluderar Van Morrison, Rory McIlroy och George Best. Andra från den del av ön föredrar att definiera sig som irländare^{[förtydliga]}, till exempel Seamus Heaney och Liam Neeson. Kulturella band mellan Nordirland, resten av Irland och resten av Storbritannien är komplexa, där Nordirland delar både irländsk och brittisk kultur.

Hur personer från Nordirland representeras i internationella sportsammanhang skiftar från sport till sport, man kan representera antingen Nordirland, Storbritannien eller som Irland tillsammans med Republiken Irland. Nordirland tävlar separat vid Samväldesspelen och idrottare från Nordirland kan tävla för antingen Storbritannien eller Irland vid de olympiska spelen.

^ [a b] ”Estimates of the population for the UK, England, Wales, Scotland, and Northern Ireland (Mid-2022)” (på engelska) (xls). Office for National Statistics. 31 maj 2024. https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/populationandmigration/populationestimates/datasets/populationestimatesforukenglandandwalesscotlandandnorthernireland. Läst 7 juni 2024.
^ S. Dunn; H. Dawson (2000) (på engelska), An Alphabetical Listing of Word, Name and Place in Northern Ireland and the Living Language of Conflict, Lampeter: Edwin Mellen Press, ”One specific problem – in both general and particular senses – is to know what to call Northern Ireland itself: in the general sense, it is not a country, or a province, or a state – although some refer to it contemptuously as a statelet: the least controversial word appears to be jurisdiction, but this might change.”
^ J. Whyte; G. FitzGerald (1991) (på engelska), Interpreting Northern Ireland, Oxford: Oxford University Press, ”One problem must be adverted to in writing about Northern Ireland. This is the question of what name to give to the various geographical entities. These names can be controversial, with the choice often revealing one's political preferences. ... some refer to Northern Ireland as a 'province'. That usage can arouse irritation particularly among nationalists, who claim the title 'province' should be properly reserved to the four historic provinces of Ireland – Ulster, Leinster, Munster, and Connacht. If I want to a label to apply to Northern Ireland I shall call it a 'region'. Unionists should find that title as acceptable as 'province': Northern Ireland appears as a region in the regional statistics of the United Kingdom published by the British government.”
^ D. Murphy (1979) (på engelska), A Place Apart, London: Penguin Books, ”Next - what noun is appropriate to Northern Ireland? 'Province' won't do since one-third of the province is on the wrong side of the border. 'State' implies more self-determination than Northern Ireland has ever had and 'country' or 'nation' are blatantly absurd. 'Colony' has overtones that would be resented by both communities and 'statelet' sounds too patronizing, though outsiders might consider it more precise than anything else; so one is left with the unsatisfactory word 'region'.”
^ Government of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland; Irlands regering (1998) (på engelska) (PDF), Agreement reached in the multi-party negotiation, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-10-03, https://web.archive.org/web/20111003065655/http://www.nio.gov.uk/agreement.pdf Arkiverad 3 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111003065655/http://www.nio.gov.uk/agreement.pdf. Läst 5 mars 2013.
^ ”Which of these best describes the way you think of yourself?” (på engelska). Northern Ireland Life and Times Survey. 2011. http://www.ark.ac.uk/nilt/2010/Community_Relations/NINATID.html. Läst 21 augusti 2011.
^ ”Standing up for Northern Ireland” (på engelska). Ulster Unionist Party. Arkiverad från originalet den 4 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090504140541/http://www.uup.org/policy/standing-up-for-northern-ireland/index.php. Läst 2 augusti 2008.
^ Jenkin, Richard (1997) (på engelska). Rethinking ethnicity: arguments and explorations. London: SAGE Publications. ”In Northern Ireland the objectives of contemporary nationalists are the reunification of Ireland and the removal of British government.”
^ Dorey, Peter (1995) (på engelska). British politics since 1945. Oxford: Blackwell Publishers. ”Just as some Nationalists have been prepared to use violence in order to secure Irish reunification, so some Unionists have been prepared to use violence in order to oppose it.”
^ Sinn Fein. ”Strategy Framework Document: Reunification through Planned Integration: Sinn Féin’s All Ireland Agenda” (på engelska). Arkiverad från originalet den 16 juli 2006. https://web.archive.org/web/20060716075752/http://www.sinnfein.ie/policies/document/155. Läst 2 augusti 2008.
^ ”Policy Summaries: Constitutional Issues” (på engelska). Social Democratic and Labour Party. Arkiverad från originalet den 18 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090618145438/http://www.sdlp.ie/policy_details.php?id=78. Läst 2 augusti 2008.

[mye2-1] [a b] ”Estimates of the population for the UK, England, Wales, Scotland, and Northern Ireland (Mid-2022)” (på engelska) (xls). Office for National Statistics. 31 maj 2024. https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/populationandmigration/populationestimates/datasets/populationestimatesforukenglandandwalesscotlandandnorthernireland. Läst 7 juni 2024.

[alphabeticalNI-2] S. Dunn; H. Dawson (2000) (på engelska), An Alphabetical Listing of Word, Name and Place in Northern Ireland and the Living Language of Conflict, Lampeter: Edwin Mellen Press, ”One specific problem – in both general and particular senses – is to know what to call Northern Ireland itself: in the general sense, it is not a country, or a province, or a state – although some refer to it contemptuously as a statelet: the least controversial word appears to be jurisdiction, but this might change.”

[interpretingNI-3] J. Whyte; G. FitzGerald (1991) (på engelska), Interpreting Northern Ireland, Oxford: Oxford University Press, ”One problem must be adverted to in writing about Northern Ireland. This is the question of what name to give to the various geographical entities. These names can be controversial, with the choice often revealing one's political preferences. ... some refer to Northern Ireland as a 'province'. That usage can arouse irritation particularly among nationalists, who claim the title 'province' should be properly reserved to the four historic provinces of Ireland – Ulster, Leinster, Munster, and Connacht. If I want to a label to apply to Northern Ireland I shall call it a 'region'. Unionists should find that title as acceptable as 'province': Northern Ireland appears as a region in the regional statistics of the United Kingdom published by the British government.”

[placeApart-4] D. Murphy (1979) (på engelska), A Place Apart, London: Penguin Books, ”Next - what noun is appropriate to Northern Ireland? 'Province' won't do since one-third of the province is on the wrong side of the border. 'State' implies more self-determination than Northern Ireland has ever had and 'country' or 'nation' are blatantly absurd. 'Colony' has overtones that would be resented by both communities and 'statelet' sounds too patronizing, though outsiders might consider it more precise than anything else; so one is left with the unsatisfactory word 'region'.”

[gfa-5] Government of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland; Irlands regering (1998) (på engelska) (PDF), Agreement reached in the multi-party negotiation, arkiverad från ursprungsadressen den 2011-10-03, https://web.archive.org/web/20111003065655/http://www.nio.gov.uk/agreement.pdf Arkiverad 3 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111003065655/http://www.nio.gov.uk/agreement.pdf. Läst 5 mars 2013.

[6] ”Which of these best describes the way you think of yourself?” (på engelska). Northern Ireland Life and Times Survey. 2011. http://www.ark.ac.uk/nilt/2010/Community_Relations/NINATID.html. Läst 21 augusti 2011.

[7] ”Standing up for Northern Ireland” (på engelska). Ulster Unionist Party. Arkiverad från originalet den 4 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090504140541/http://www.uup.org/policy/standing-up-for-northern-ireland/index.php. Läst 2 augusti 2008.

[8] Jenkin, Richard (1997) (på engelska). Rethinking ethnicity: arguments and explorations. London: SAGE Publications. ”In Northern Ireland the objectives of contemporary nationalists are the reunification of Ireland and the removal of British government.”

[9] Dorey, Peter (1995) (på engelska). British politics since 1945. Oxford: Blackwell Publishers. ”Just as some Nationalists have been prepared to use violence in order to secure Irish reunification, so some Unionists have been prepared to use violence in order to oppose it.”

[10] Sinn Fein. ”Strategy Framework Document: Reunification through Planned Integration: Sinn Féin’s All Ireland Agenda” (på engelska). Arkiverad från originalet den 16 juli 2006. https://web.archive.org/web/20060716075752/http://www.sinnfein.ie/policies/document/155. Läst 2 augusti 2008.

[11] ”Policy Summaries: Constitutional Issues” (på engelska). Social Democratic and Labour Party. Arkiverad från originalet den 18 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090618145438/http://www.sdlp.ie/policy_details.php?id=78. Läst 2 augusti 2008.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

Nordirland

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia