Porfyr

Porfyr (av grekiska πορφύρα, porphyra, purpursnäcka eller purpurfärg) är en magmatisk bergart som bildats av en finkornig till tät grundmassa, i vilken större mineralkorn ligger jämnt inströdda.^[1]

Porfyr är en geologisk term för att beskriva vulkaniska bergarter och gångbergarter med en särskild textur^[2]. Texturen är en finkornig eller glasig grundmassa (även kallad matrix), i vilken större mineralkorn kallade strökorn eller fenokrister^[3] ligger jämnt inströdda. Fenokristerna kan vara från några millimeter till flera centimeter.^[4]

Porfyr är oftast massformig och en mer eller mindre sur silikatbergart av växlande färg. Färgen är oftast svart till grå men förekommer också som röd, rödbrun eller brunviolett. Porfyr har bildats dels genom stelning av lava på jordytan eller nära under jordytan, dels genom avlagring och "förstening" av vulkanisk aska. Karakteristiskt för bergarten är kristaller utströdda i den finkorniga eller täta grundmassan. Kristallerna består i primärt av kvarts, fältspat och hornblände.^[3] Även andra mineral förekommer, så som svart glimmer (biotit). Strökornen har kristalliserat långt under jordytan i ett tidigt skede av det vulkaniska materialets vandring uppåt. De har därför blivit mycket större än partiklarna i den hastigt stelnade lava eller det askregn som bildat den inbäddande grundmassan.

Porfyrer bildas av ryolitiska till dacitiska magmor.^[5]

Porfyrisk struktur uppkommer ofta i gångbergarter på grund av en temperaturförändring som sker då magman kommer närmare jordytan.^[6]

Porfyr är landskapssten i Dalarna.